Allt vanligare med avsked efter ändrade las-regler

Akademikern berättade tidigare i veckan om de två före detta socialtjänstcheferna i Säffle kommun som avskedades efter att de försökt stoppa trakasserier från en klient riktade mot personalen.

Ett avsked innebär att arbetstagaren omedelbart skiljs ifrån sin anställning, utan uppsägningstid. Tidigare fanns möjlighet att genom sitt fackförbund tillfälligt ansöka hos domstol att anställningen ska fortleva under en eventuell tvisteperiod. Syftet var att motverka att arbetsgivaren använder avsked i stället för den mildare åtgärden uppsägning, eller att avsked används som påtryckningsmedel för att bli av med en anställd. När las-reglerna förändrades 2022 försvann denna möjlighet, förklarar Mikael Smeds, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR.

– Möjligheten att stanna kvar i anställningen med bibehållen lön under tvisteperioden slopades vilket har gjort att arbetsgivare, i huvudsak oseriösa, kan utnyttja avskedandet som ett påtryckningsmedel. Anställningen upphör omedelbart vilket gör att arbetstagaren hamnar i en ekonomiskt svår situation, med begränsade möjligheter att driva tvisten vidare då energin ofta går till att hitta ett nytt jobb.

Mikael Smeds

– Den anställda hamnar därmed i ett klart underläge. Arbetsgivarens möjligheter att snabbt och effektivt komma till ett avslut, och få till en överenskommelse till sin fördel, ökar. Maktrelationen mellan arbetstagare och arbetsgivare har i och med detta rubbats.

Akademikerförbundet SSR har märkt av en ökning av antalet avsked, även om det hör till ”sällanhändelser”, som Mikael Smeds uttrycker det. För även om avsked kan ses som en enkel utväg för en oseriös arbetsgivare att bli av med en anställd och slippa betala ut lön, är det ett riskabelt drag.

– Det kan bli dyrt för arbetsgivaren. Arbetstagaren kanske inte alls går med på arbetsgivarens förslag om överenskommelse, utan drar tvisten vidare till domstol. En tvist kan pågå i upp till ett år, och i slutändan kan det bli så att arbetsgivaren behöver betala en väldigt dyr uppgörelse om den förlorar i rätten. Det kan alltså vara kostsamt att göra fel.

Inom vilka branscher ökar avskeden?

– Vi kan se en viss ökning i kommuner, framför allt i mindre kommuner, men noterar knappt någon ökning alls i statlig sektor. När det gäller privat sektor kan vi se en ökning i mindre företag som bedriver verksamhet där man är beroende av myndighetsfinansiering, till exempel HVB-hem och Rusta och matcha-företag. De allra flesta inom den här kategorin är helt legitima, men det finns ett slags bottensegment, en undervegetation av mer oseriösa företag.

En annan förändring som trädde i kraft när las-reglerna gjordes om, och som kan få konsekvenser för arbetstagaren, var att begreppet ”saklig grund” ersattes med ”sakliga skäl”. Arbetsgivaren behöver inte längre göra någon bedömning om huruvida orsaken till uppsägningen var tillfällig eller om beteendet bedöms fortsätta.

Den rättsliga prövningen kommer att fokusera på hur pass allvarligt arbetstagaren har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen. I vissa fall kan det underlätta för arbetsgivare att säga upp personal. Skillnaden mellan uppsägningsbestämmelsen och avskedandebestämmelsen är nu bara en gradfråga, menar Mikael Smeds.

– Vid grova avtalsbrott är det ett avskedande och vid avtalsbrott som är allvarliga, men inte grova, kan det bli fråga om uppsägning. Tidigare gjorde man en vidare helhetsbedömning vid uppsägning, nu liknar respektive bedömningar varandra vid avskedande och uppsägning, säger han och fortsätter:

– När en domstol ska pröva om det finns sakliga skäl ska den inte längre göra en prognos framåt. Till exempel om det handlar om arbetsvägran eller olovlig frånvaro ska domstolen inte längre bedöma om bristerna var tillfälliga och beteendet kan komma att förändras, utan nu tittar man bara på själva kontraktsbrottet. Detta kan i vissa fall vara en nackdel för den anställde.

Försökte skydda personalen från trakasserier – avskedades