6 av 10 i utsatta områden tror att politiker inte lyssnar

I en ny rapport från Järvaveckan Research har drygt 4 900 personer från utsatta områden och övriga Sverige svarat på frågor om hur de upplever sin situation, när det gäller frågor som integration, demokrati, arbete och framtid.

Bland annat framkommer att personer med utländsk bakgrund som bor i utsatta områden i högre grad än andra upplever att de kan påverka samhället – men har samtidigt lägre tilltro till att politiker verkligen lyssnar på dem. En demokratisk paradox som borde vara en väckarklocka inför valet, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen Järvaveckan.

– Hela 55 procent uppger att de har kraften att påverka, det kan vara kopplat till lokalsamhället och handla om mer närliggande och vardagsnära sammanhang. Medan uppfattningen om att politiker inte bryr sig om dem snarare kan relateras till den nationella politiken och relationen till politiska beslutsfattare.

– Det här är något man delar med till exempel sverigedemokratiska väljargrupper; känslan att politikerna inte är en del av folket och inte förstår eller delar vanligt folks erfarenheter. De ses som en egen klass, en elit som blivit mindre tillgängliga och mindre närvarande i människors vardag.

Vad kan det få för konsekvenser?

– Det är en fara för demokratin när allt fler människor oavsett bakgrund upplever att politiker inte lyssnar eller bryr sig. Om människor märker att deras röst inte når fram kan det undergräva både samhällsgemenskapen och framtidstron, även när den egna viljan att påverka är stor.

Ahmed Abdirahman menar att detta hänger ihop med det faktum att personer med utländsk bakgrund röstar i betydligt lägre utsträckning än personer med svensk bakgrund. I 2022 års riksdagsval ökade skillnaden i valdeltagande till 22 procentenheter mellan inrikes- och utrikesfödda.

– När man upplever att politiker inte lyssnar eller bryr sig, när ens bakgrund, kultur, hudfärg och bostadsadress ses som ett problem, är det lätt att tänka att det inte spelar någon roll om jag röstar eller inte. När man ser ett sådant tydligt mönster i valdeltagande i vissa områden och bland vissa grupper så kan man inte säga att de är lata, att de inte är demokrater eller att de inte är tillräckligt integrerade. Det är att skylla ifrån sig. Det är ett systemfel vi måste adressera.

Vad krävs för att stärka tilliten till politiken?

– Politiker måste börja lyssna och interagera med folket. De måste ta sig ut från riksdagen, röra sig där väljarna är, tala mindre och lyssna mer. De flesta här ute vill ha den dialogen, och det är därför vi anordnar Järvaveckan varje år. Så att vi kan mötas och inte tala om utan med varandra.

Järvaveckan firar tio år i år. Vad väntar ni er inför årets upplaga?

– Det blir en blandning av tillbakablickar och framtidsperspektiv. Vad har hänt de senaste tio åren, inte bara i Järva eller Stockholm – utan i Sverige som land? Vad är vi för land, stad och område om tio år? Det är valår, så tyngdpunkten kommer förstås ligga på valet; att höja valdeltagandet och få politiker och väljare att mötas. Unga kommer att stå i centrum. Bland annat kommer klasser från hela Stockholmsområdet hit på skoltid för att träffa politiker, företag, myndigheter och organisationer. Det är vi väldigt stolta över.

– Syftet med Järvaveckan är och har alltid varit att bygga broar mellan grupper, erbjuda en plats där människor som annars sällan möts kan prata direkt med varandra och få fler att känna sig delaktiga och vilja engagera sig i samhällsfrågor.