Världsmästare i jujutsu söker jobb som hälsopedagog

Sedd av 30

Akademikern. Strypgrepp och ledlås gjorde folkhälsovetaren Helena Edfeldt till världsmästare i jujutsu. Nu byter hon idrottskarriär mot yrkeskarriär.

Senast ändrad 08:54, 26 Sep 2017
Foto: Patrik Svedberg.

Jujutsu-medaljerna hänger i en tjock flock från bokhyllan. VM-guldet överst, de tidiga SM-medaljerna gömda längst bak. 

Förra året blev Helena Edfeldt världsbäst i brasiliansk jujutsu tack vare förmågan att fokusera på prestation och den sorts envishet som står pall för alla de påfrestningar som tävlande på elitnivå innebär för såväl kropp och själ som för ekonomin.

Hittills har det varit idrotten som styrt karriären, såväl utbildning som arbete. Men nu är det dags att söka ett "vanligt" jobb – fyra år efter examen i folkhälsovetenskap. 

– Att byta från idrottskarriär till yrkeskarriär kan mycket väl vara min största utmaning hittills. Det finns inte så många arbetsgivare som söker hälsopedagoger, man får vara ”hittepåig” och visa vad de har att vinna på att anställa en sån som mig, konstaterar hon.

När hon började med jujutsu kompenserade träningen för osäkerhet och blyghet, för det tunga i att vara den som är ensam när alla andra verkar vara två. Att vara ung var svårt och hon tog sig igenom det med hjälp av idrotten.

– I jujutsun hittade jag en god kraft som vägde upp att jag ofta kände mig väldigt ensam. Jag trodde att jag aldrig skulle träffa någon som tyckte om mig. Med träningen och gemenskapen i klubben blev det bättre. I dag kan jag ångra att jag lät mig tyngas så av något som i sig är så oväsentligt, men det har också haft betydelse för allt det jag fått i livet, säger Helena Edfeldt. 

Efter en cykelolycka började hon träna den skonsammare gren som heter brasiliansk jujutsu och är en markkamp där det gäller att få motståndaren att ge upp antingen genom ledlås eller olika former av stryptag. Det låter brutalt, men hon ser grenen främst som en stark intellektuell utmaning. 

– Det gäller att vara oerhört alert. Det finns hur många variationer som helst, jag brukar beskriva det som en fysisk form av schack. Meningen är att bemästra den andre, att hålla sitt överläge. När någon klappar i mattan eller var hen kommer åt så släpper man greppet bums. Man ska absolut inte skada.

Någonstans inom sig förstod hon att hon skulle bli elit så snart segrarna i klubbtävlingarna började komma. Även om det från början inte var en målsättning att bli bäst i världen, fanns det där som en önskan. Och det kom snart att prägla hennes yrkesväg. Hon valde att utbilda sig till hälsopedagog på högskolan i Gävle eftersom träningen gjorde henne allt mer intresserad av hälsa. Utbildningen har hjälpt henne att ha kontroll över sin hälsa, hon vet hur träningen ska läggas upp så optimalt som möjligt utan att ge förslitningsskador och vad som är bra kost. 

När kurskamraterna efter examen 2013 sökte jobb som hälsopedagoger, valde Helena Edfedt att fortsätta att satsa på jujutsun. 

– För mig var ju idrottandet det viktigaste just då. Omedelbart efter examen for jag till Brasilien och USA för att träna med de bästa instruktörerna i ett par månader. Och sedan fortsatte det så. Jag satsade, jag letade efter en ny klubb att utvecklas i, hittade Jönköping och flyttade hit. 

Eftersom jujutsu är en idrott som inte ens ger en världsmästare mat för dagen sökte hon jobb som personlig tränare och
massör, yrken med flexibla tider som gick att kombinera med minst 14 timmars träning i veckan inför tävlingar med styrke-
träning, löprundor och kampträning. 

Ett framgångsrikt recept, skulle det visa sig. Men några månader efter att Helena Edfeldt nått toppen av världseliten och tagit sitt VM-guld ställde den nu nio månader gamla Aron livet på huvudet. Nu far han runt i knähöjd från vägg till vägg, vänder gåstolen när den dänger in i tapeten och upprepar. Helena Edfeldt räddar inredningen tillfälligt med en nappflaska. 

Någon barnlängtan hade hon inte känt innan stickan visade ett plus, tvärtom kom graviditeten rätt olägligt. Helena Edfeldt hade bara några månader tidigare tagit sitt VM-guld, hon skulle lägga in en ny växel – världen väntade! 

Ändå tvekade hon aldrig inför att välja bort tävlingarna och allt det som tidigare var viktigast i livet. Och nu efter föräldraledigheten är det dags att söka jobb som hälsopedagog.

Under föräldraledigheten har hon börjat att fokusera om. Om hon i framtiden ska bli ihågkommen för något annat än guldmedaljen ser hon helst att det handlar om folkhälsa. Hon vill arbeta på nationell nivå, det är där prestationen ger störst utdelning. Och hon vill åstadkomma något viktigt och varaktigt.

Men anspråken är till en början blygsamma: Precis på samma sätt som jujutsun för ett antal år sedan helt enkelt var ett trevligt sätt att röra på sig, kan karriären få inledas med ett kul jobb med regelbundna tider. Sen är det bara att göra sitt bästa och se vart det bär.
Helena Edfeldt tar jujutsuandan med sig in i arbetslivet – hon är redo för tuffa matcher, men för henne handlar det bara om att prestera optimalt. Armbågande kan det aldrig bli tal om.

Och visst blickar hon längre fram – också. I framtiden ser hon sig gärna i en roll som chef eller projektledare. I utbildningen ingick ledarskap, och inom idrotten har hon fördjupat de kunskaperna. Men hon säger att det är mer troligt att hon växer in i en chefsroll än att hon aktivt strävar efter den.  

– Jag jobbar hårt för det jag önskar mig, men ser det inte som ett mål. Det blir sällan som man tänkt sig, och om man fäst sig vid ett mål kan det säkert bli svårt att släppa taget och gå vidare. Kanske är det bara rädsla att misslyckas, men för mig fungerar det bra: jag gör alltid mitt bästa och det skapar en positiv spiral.

I dag är hon framgångsrik vuxen med älskat barn och sambo, med stor villa i Huskvarna och med framtiden som ett nyskördat fält där höstsådden redan myllats ned. Det blir inga fler VM-medaljer, nu finns Aron. Livet ska fortsätta på ett annorlunda vis.

– Jag har tillit till min förmåga och min utbildning och jag är mer målmedveten än tidigare. Jag känner mer press att uppnå det som jag faktiskt har kunskaper för, och att utveckla det. Det kommer att gå bra, konstaterar hon.

Exakt hur hon kan presentera idrottsmeriterna för presumtiva arbetsgivare är dock en fråga för sig: att tänja leder och göra strypningar är nog en dålig strategi på en arbetsplats. Men hon har använt sin hälsopedagogutbildning för att uppnå resultat och undvika skador i idrottskarriären, så kunskaperna är levande och har bidragit till VM-guldet. 

– Alla som har idrottat förstår att det finns så mycket mer än bara prestation bakom en VM-medalj som man erövrat i ett landslag. Men jag måste nog bli bättre på att göra reklam för mig, ett utmärkande drag för oss som utövar jujutsu är att ödmjukheten ofta får ta över.   

Text: Marika Sivertsson, Akademikern

Reportaget om Helena Edfeldt är med i vårt senaste magasin, nr 4/2017. Läs hela tidningen som PDF här.

up 31