Upptäck det digitala monstret

Sedd av 98

Akademikern. Vad lurar i e-postlådan och på dina sociala kanaler? En av tio har varit utsatt för digital mobbning. Nu växer kunskapen om ett eftersatt område.

Senast ändrad 14:18, 19 Sep 2017
Foto: Rasmus Meisler.

Börjar du också arbetsdagen med att kolla din e-post? En så vardaglig rutin för tusentals akademiker att vi knappt reflekterar över den. Men vad händer när e-postskörden innehåller kränkningar som du mår dåligt av? 

Många kommunicerar via e-post och sociala medier på arbetet, och för en del fortsätter de digitala konversationerna hemma. Utvecklingen känns igen från skolvärlden där lärare och elever tampas med en mobbning som kan pågå både under och efter skoldagen. Samma sorts mobbning syns nu i arbetslivet. 

– Det finns inga indikationer på att mobbning på arbetsplatsen ökar. Däremot sker mobbning i fler kanaler än tidigare, i och med att vi kommunicerar via mejl, sms eller sociala nätverk, säger Rebecka Cowen Forssell, doktorand på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering på Malmö högskola. 

Hon är en av få svenska forskare som undersöker förekomsten av cybermobbning i arbetslivet, alltså när någon utsätts för återkommande kränkningar via digitala kommunikationskanaler. Det kan vara kränkande kommentarer i mejl, att du blir nedvärderad av en kollega i sociala medier, eller att alla andra på jobbet – utom du – får mejlutskick. Än är företeelsen så okänd i arbetslivet att den saknar en fastställd definition. 

– Inom akademin fick man upp ögonen för fenomenet för några år sedan och en definition är något man arbetar fram kontinuerligt. Inom forskningen om traditionell mobbning framhåller man ofta att mobbning handlar om makt, att den som blir utsatt hamnar i en försvarslös position, säger Rebecka Cowen Forssell. 

Vid traditionell mobbning sker mobbningen ansikte mot ansikte, men när vårt arbetsliv är digitalt måste vi inte träffas för att kommunicera. Vi kan i varsin ände formulera oss så som vi själva behagar.

En digital mobbare kan använda detta till att vända på maktordningen. Lite förvånande visar Rebecka Cowen Forssells undersökning att det främst är chefer och män som drabbas av cybermobbning. Mobbning brukar annars oftast drabba den som är längre ned i hierarkin och hackordningen. Men när vem som helst, i lugn och ro kan formulera sig, kan även en vanlig anställd öka sitt maktövertag. 

Knappt var tionde anställd har blivit utsatt för nätmobbning det senaste halvåret, visar Rebecka Cowen Forssells undersökning med 3 371 deltagare. När det sker så ofta som veckovis räknas det som mobbning.

– Då kan det ha konsekvenser för arbetstagares hälsa, säger Rebecka Cowen Forssell.

Trots det nedslående resultatet beskriver bara knappt 1 procent sig själva som nätmobbade på arbetsplatsen. Andelen som upplever att de blir mobbade ansikte mot ansikte är högre, 3,5 procent. Samtidigt är det välkänt att personer inte själva vill beskriva sig som mobbade. 

De negativa följderna av cybermobbning är större för den enskilda individen än vid traditionell mobbning. Det upptäckte en grupp engelska forskare som studerat effekterna av nätmobbning. Samtidigt såg de att det är färre arbetskamrater som reagerar mot nätmobbning. Den osynliga ansiktslösa mask som uppstår mellan förövaren och den drabbade tycks göra att de som står vid sidan av blir mindre engagerade och mer sällan griper in. Ett forskningsresultat som gör det ännu mer akut att arbeta mot nätmobbning på arbetsplatserna. 

Mot digital mobbning finns ingen specifik lagstiftning. Precis som vid traditionell mobbning i arbetslivet är det arbetsmiljölagstiftningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller och om det är fråga om brottsliga handlingar brottsbalkens bestämmelser som kan bli aktuella.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö från förra året förtydligar att arbetsgivaren ska ta ställning mot kränkande särbehandling och ha rutiner för att hantera det, oavsett om det sker digitalt eller inte. 

– Det är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren ska förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall i arbetet. Det kan även gälla händelser som inträffar utanför arbetstiden som påverkar arbetsmiljön, säger Ullika Dalén, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR.

Jan “Gulan” Gulliksen, professor inom människa-datorinteraktion på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, menar dock att det finnsen omedvetenhet om vilket ansvar man som arbetsgivare har över den digitala arbetsmiljön. 

– De flesta företag har dokument som styr värdegrunden och som talar om vilken arbetsplats man vill vara
och då är det viktigt att det gäller även för de digitala verktygen, säger han. 

– Precis som vi måste prata mer med våra barn och följa dem mer i deras internetanvändande så måste vi även på arbetsplatserna säga att vi har nolltolerans mot kränkningar genom de digitala medierna och följa upp det.

På sin egen arbetsplats har Jan Gulliksen varit aktiv och både påtalat och gett reprimander till personer som ”uttryckt sig klumpigt” eller kränkande i digitala kanaler. 

– Då förbättras det och de beter sig lite bättre på nätet efter det.  

Text: Matilda Nilsson, Akademikern

Spaningen ovan är med i vårt senaste magasin, nr 4/2017. Läs hela tidningen som PDF här.

up 25