27 juni, 2016

Svårt bli behörig socionom

I flera av landets kommuner är majoriteten av de socialsekreterare som hanterar barn- och ungdomsärenden obehöriga. Senast 2019 behöver de ha kompletterat sin utbildning, men hur det ska gå till är fortfarande oklart. – Det visade sig vara mycket mer komplicerat än vad vi hade trott, säger Johan Kostela på Högskolan Dalarna.

639750-at-the-lesson

This is the CAPTION for 56030

Senast 2019 ska alla socialsekreterare som hanterar insatser som rör barn och unga ha socionomexamen. En rapport från Socialstyrelsen visar att i snitt en av tio socialsekreterare är obehörig, men på många ställen är andelen betydligt större. I fem av landets kommuner saknar mellan 75 och 100 procent av socialsekreterarna socionomexamen.

Flera av de kommuner som Akademikern varit i kontakt med berättar om oklara besked från Socialstyrelsen om vad som gäller vid validering och kompletterande utbildning, en bild som också bekräftas i Socialstyrelsens egen uppföljning.

Gagnef är en av de kommuner som har ett pressat läge. I Socialstyrelsens rapport var 77 procent av kommunens socialsekreterare obehöriga. För att se hur man bäst kan arbeta med validering och kompletterande utbildning för de socialsekreterare som har exempelvis beteendevetarexamen har Gagnef tillsammans med de andra kommunerna i Dalarna inlett ett samarbete med Högskolan Dalarna 

– Kruxet är att alla socialsekreterare har individuella kunskaper så det är jättesvårt för skolorna att få ihop det, säger Monica Ahl som är enhetschef för barn och familjeenheten i Gagnef.

Våren 2015 inledde Högskolan Dalarna en insats för att se över hur kompletteringen och valideringen skulle kunna gå till.

– Vi utgick från Socialstyrelsens direktiv och tänkte ordna det genom att erbjuda uppdragsutbildningar utifrån vårt befintliga utbud. Om det skulle visa sig att det var många som behövde komplettera samma saker tänkte också skapa en helt ny kurs till dem. Men det visade sig vara mycket mer komplicerat än vad vi hade trott, säger Johan Kostela som är chef för avdelningen samhälle och välfärd på Högskolan Dalarna.

Kommunerna skickade in uppgifter gällande ett 20-tal obehöriga socialsekreterare för att skolan skulle undersöka vad dessa personer behöver göra för att skaffa sig behörighet. Man såg då att de flesta skulle behöva studera på heltid i ett till två år.

– Det var längre än vad både de själva och deras chefer hade trott. Det blev som en liten chock för dem. Det kan jag förstå. Man har en grundexamen, har läst till mycket och jobbat praktiskt i fem, tio år eller ännu längre. Då tycker man att det inte borde vara något stort problem.

Många av de personer som skolan tittade på kunde tillgodoräkna sig en del kurser, men det var fortfarande många kurser som de behövde komplettera sin utbildning med. Till exempel behövde de flesta fortfarande genomgå den verksamhetsförlagda utbildningen, eftersom det i den ingår tio veckors omsorgspraktik – något som få av socialsekreterarna ägnat sig åt.

Enligt Johan Kostela består svårigheterna bland annat i att Socialstyrelsen kräver att de kurser man läser för att komplettera sin utbildning ska ingå i en och samma examen, enligt hur Högskolan Dalarna har tolkat reglerna efter dialog med Socialstyrelsen. Det räcker alltså inte med att ha exempelvis en examen i social omsorg och sedan komplettera med rätt kurser. I stället innebär kravet i praktiken att man behöver ta en ny examen, i Högskolan Dalarnas fall genom att läsa socionomprogrammet med en individuell studieplan.

– Vi tycker att det är ett konstigt sätt att se på kompetens. Har man gått en kurs så har man. Sedan om man väljer att lägga den i en examen eller inte, det är inte det viktigaste.

Johan Kostela hade önskat en högre grad av flexibilitet från Socialstyrelsens sida. Han hade också velat att Socialstyrelsen skulle ha kommunicerat tydligare kring lagkravet och fört kontinuerliga samtal med högskolor och universitet

– Det är ändå vi som ska lösa det här. De behöver se vilka förutsättningar och begränsningar vi som myndighet har, säger han.

Socialstyrelsen har tagit till sig av kritiken och öppnar nu för en dialog med skolorna.

– Att uppfylla föreskriftens krav på behörighet genom ”annan relevant examen” har visat sig vara svårt. Socialstyrelsen ska därför ha en dialog med lärosätena, och eventuellt se över om föreskrifterna behöver anpassas för att uppfylla lagstiftningens intentioner, säger utredaren Åsa Borén i ett pressmeddelande.

Text: Karin Persson

Läs mer!

1 av 10 inte behörig

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Avtalsrörelsen på upploppet – ”Intensiva förhandlingar”

KOLLEKTIVAVTAL En knäckfråga är om det ska bli en central...
26 mars, 2024

Maria lämnar socialtjänsten till följd av ohållbar s...

SOCIALT ARBETE Hög personalomsättning bland socialsekrete...
25 mars, 2024

Allt fler inom HR söker sig till nya jobb

HR De senaste tio åren har omsättningen bland...
21 mars, 2024

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024