Smittad av kollegan

Brukar du fundera över din kontorsgrannes egenskaper? 

Det borde du kanske göra. Enligt en ny amerikansk studie av forskare från Harvard business school och företaget Cornerstone on demand finns nämligen ett tydligt ett samband mellan vem du sitter bredvid och hur du presterar på jobbet.

I studien, som omfattat 2 000 personer på ett teknikföretag med kontor i både USA och Europa, har forskarna delat in medarbetarna i tre grupper: de produktiva som jobbar snabbt men utan toppresultatet, de kvalitetsfokuserade som tar längre tid på sig men å andra sidan gör ett fläckfritt arbete, samt generalisterna som ligger på medelnivå när det gäller
såväl kvalitet som tempo.

Slutsatserna är tydliga: De bästa resultaten uppnås om de produktiva sitter ihop med de högpresterande, och medelmåttorna för sig. En sådan organisation ökade kapaciteten på det undersökta företaget med hela 15 procent. Effekterna blev märkbara ganska omgående efter att man stuvat om personalen. När man senare prövade att upplösa grupperna försvann de goda effekterna igen.

Aram Seddigh, tidigare kontorsforskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och numera förändringskonsult på Weoffice, tycker att de här resultaten är intressanta – särskilt i en tid då många blir allt friare i fråga om var de arbetar. Men han vill bredda perspektivet.

– Det är helt klart viktigt för vår arbetsförmåga vem eller vilka vi sitter bredvid. Och det finns fler parametrar än personlighetstyper att ta hänsyn till, som vilken typ av funktion ens grannar har och vilken information de besitter. Sådant kan vara minst lika avgörande för ens egna förutsättningar att kunna jobba effektivt.

Han tror att det är svårt för chefer att börja bestämma var medarbetarna ska sitta, och när det gäller flexkontoren är ju hela idén att man ska rotera.

– Däremot tycker jag att man borde tänka mer i de här banorna när man rekryterar: ”Den här personen ska jobba bredvid Kalle. Okej, då behöver vi alltså anställa en person som har den här funktionen…”

På senare tid har det kommit flera forskningsstudier om hur vi påverkas av våra kollegor. Frågan blir allt mer relevant i takt med att skiljeväggarna försvinner på arbetsplatserna och de tidigare cellkontoren lämnar plats för öppna landskap och stora aktivitetskontor.

Som den amerikanska studien visar finns det saker att vinna på den här utvecklingen.

Men det finns också uppenbara nackdelar.

– Man behöver inte vara doktor i psykologi för att förstå att man kan bli stressad av ljud och buller omkring sig när man ska utföra arbetsuppgifter som kräver koncentration, säger Aram Seddigh.

Ja, risken för psykisk ohälsa ökar om man har ett stort antal kollegor omkring sig. Sjukfrånvaron är nästan dubbelt så hög för de som jobbar i kontorslandskap jämfört med de som har eget kontor, visar en studie av forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson och tre av hennes kollegor vid Stockholms universitet.

En annan risk med de öppna landskapen är att man är mer utlämnad åt kollegors dåliga beteende. Och det är inte bara ett problem för dem som utsätts för det. För arbetsgivaren kan det vara förödande, eftersom – det smittar. Det visar tre psykologer i en ny studie från Lunds universitet.

– Det som vår forskning gäller är inte ren mobbning, utan mer subtila trakasserier, som är svårare att upptäcka. Det kan handla om exkludering, att man inte bjuder med alla på fika, att man kommer med nedlåtande kommentarer eller att man undanhåller information för någon. Det kan vara avsiktligt gjort, men också omedvetet, förklarar doktoranden Kristoffer Holm, en av personerna bakom forskningsstudien.

Resultaten visar att om man som medarbetare har bevittnat den här typen av beteenden så är man mer benägen att själv utöva dem mot andra. Antagligen beror det på att ohövligheten blir norm, och normer vill vi människor helst inte bryta.

Hur ska man då bete sig på arbetsplatsen för att inte belastas
 av sina kollegor?

Aram Seddigh rekommenderar att man, om det är möjligt, drar sig undan ibland. Alla kan behöva lugn och ro – särskilt när man utför koncentrationskrävande arbetsuppgifter.

Kristoffer Holm tycker att man ska reflektera över sitt eget beteende och försöka att föregå med gott exempel när andra är ohövliga.

– Det kan vara bra att avsätta en liten stund i slutet av varje vecka och rannsaka sina beteenden, medvetna som omedvetna: behandlar jag alla omkring mig med respekt?

Rätt hanterade blir ens kollegor en styrka. 

Precis som de negativa beteendena smittar nämligen också de positiva. 

Text: Tim Andersson, Akademikern

Ur magasinet Akademikern nummer 1/2017. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf på Akademikern.se

Fler trendspaningar i Akademikern:

• På bettet efter 65
• Något att dölja?
• Skaffa dig spets
• Vem får platsa i startelvan?
• Nu landar specialistsocionomerna
• Uppfostra din robot