Så ska parterna stoppa sjukskrivningarna

I våras satte socialförsäkringsminister Annika Strandhäll press på arbetsgivarna för att få dem att ta ett större ansvar för arbetsmiljön. I hennes förslag om hälsoväxling skulle arbetsgivarna betala 25 procent av kostnaderna för anställda som varit sjukskrivna längre än 90 dagar, i stället för staten som i dag för den utgiften. I gengäld skulle arbetsgivaravgifterna sänkas. Men, ministern lämnade en öppning: om arbetsmarknadens parter kunde komma fram till förslag som var gav lika bra, eller bättre, resultat, kunde hon tänka sig att välja det i stället.

Nu har arbetsmarknadens parter lagt fram egna förslag med åtgärder. Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill tillsammans med fackförbunden bland annat att ta fram stödpaket för kommuner och landsting med hög sjukfrånvaro, och se till att chefer vet hur de ska jobba med rehabilitering och arbetsanpassning.

– Skillnaden mot regeringens förslag är att vi ska få igång ett gediget partssamarbete för förebyggande arbetsmiljöåtgärder, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Det inte ska spela någon roll för den som är sjukskriven vem som betalar sjukpenningen, men att parternas förslag är mer träffsäkert, menar Markus Furuberg. Till exempel skulle hälsoväxlingen medföra en kostnadsökning på omkring tre miljarder kronor för arbetsgivarna.

­– En del kommuner och landsting har en ansträngd budget. Att då ålägga dem att betala ytterligare utgifter leder inte till att de får mer resurser att lägga på bättre arbetsmiljö, snarare mindre.

Personal som blir sjukskriven inom privat sektor kan komma att mötas av andra åtgärder än de som jobbar inom offentlig sektor, eftersom det är olika parter som tar fram förslagen.

Inom privat sektor vill parterna verka för att arbetsgivarna erbjuder den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Ett annat förslag är att utveckla stöd och verktyg i sjukprocessen, särskilt för små och medelstora företag, för att ta vara på den sjukskrivnes arbetsförmåga.

Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp, menar att regeringens förslag är för trubbigt och generellt.

– Det arbete vi driver riktar sig direkt mot arbetsplatserna. Ohälsa på tjänstemannasidan består framför allt av psykisk ohälsa och det är den vi måste rikta in oss på främst. Det handlar om stöd och verktyg och om att sprida kunskap om orsakerna till ohälsa.

Den statliga sektorn var i fredags först ut med sin avsiktsförklaring. Här vill parterna bland annat identifiera orsaker och risker för ohälsa och sjukskrivning inom staten, samt vad som kan motverka det. Den åtgärden kommer inledningsvis att fokusera på kontaktyrken.

Många av de 25 punkterna i åtgärdslistan för kommuner och landsting handlar om samverkan, utbildning, förebyggande åtgärder och utvärdering.

Görs inte redan det här?

– Mycket görs i dag men inte tillräckligt, vi har på tok för höga sjukskrivningssiffror, säger Markus Furuberg. Vi vet mycket om arbetsmiljö, men vi måste också handla, och där slarvas det. Därför vill vi gärna se att alla jobbar med hälsobokslut, alltså att organisationerna varje år reviderar och kvalitetssäkrar sitt arbetsmiljöarbete. Har alla chefer till exempel gått utbildningar så att de vet vilka åtaganden de har ansvar för när det gäller arbetsmiljö?

När Annika Strandhäll i våras presenterade sitt förslag var Akademikerförbundet SSR snabbt ute med ett eget förslag om en partsgemensam organisation som skulle hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka. Men SKL var skeptiskt till det. Den idén är inte skrotad, enligt Markus Furuberg.

– Parterna är överens om de delar som vi pekade på i rapporten om att det behövs strategier för hur personer som inte kan gå tillbaka till sitt gamla jobb ska få hjälp att hitta ett nytt, inom eller utom sektorn. Sedan är vi inte helt framme när det gäller metoder eller finansiering, säger han.

Efter att Annika Strandhäll tagit del av parternas förslag meddelande hon på en presskonferens på tisdagen att hon drar tillbaka lagförslaget om hälsoväxling. Hon tror att parternas satsningar kommer att ha effekt.

– Jag ser fram emot att förslagen omsätts i verkstad, och är övertygad om att vi kommer att se en tydlig effekt på sjuktalen och genom gladare och friskare medarbetare, sade hon.

Text: Jennie Aquilonius, Akademikern

Läs mer!

Akademikerförbundet SSR om parternas förslag.