Så ska långtidssjukskrivna få hjälp tillbaka

Sedd av 194

Psykisk hälsa. Inrätta en partsgemensam organisation som ska hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Det föreslår Akademikerförbundet SSR som svar på regeringens önskan om att arbetsgivare ska stå för en större del av utgifterna vid sjukskrivningar. Men arbetsgivarorganisationen SKL är skeptisk.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016
Foto: Mostphotos.
En organisation som drivs gemensamt av fack och arbetsgivare med fokus på att hjälpa långtidsjukskrivna tillbaka till arbetet är en bättre väg att gå än att arbetsgivarna får betala mer för de sjuka, anser Akademikerförbundet SSR.

Hur de skenande sjukskrivningstalen ska motas är en av vårens hetaste arbetsmarknadsfrågor. Försäkringskassan beräknar att sjukpenningskostnaden kommer stiga från dagens 31 miljarder till 50 miljarder år 2020 om trenden inte bryts. Både regeringen och facken vill att arbetsgivarna ska ta ett större ansvar och Sveriges kommuner och landsting, SKL, är arbetsgivaren som står i fokus.

– Det är väldigt många som far illa i kommuner och landsting nu. Dessutom är det kostsamt, vi får mindre pengar till välfärden när pengarna går till sjukskrivningar, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) gick nyligen ut med att hon vill att arbetsgivarna ska betala 25 procent av kostnaden från och med den 91:a sjukdagen. Men – om fack och arbetsgivare enas om en lösning som väntas ge samma effekt senast i augusti kan regeringen tänka sig att låta bli att driva igenom en lag.

Ursula Berge på Akademikerförbundet SSR tror inte att en lagstiftning är rätt väg att gå. Att arbetsgivarna ska ta en större del av kostnaden för sjukskrivna har prövats tidigare, till exempel är det företagen som betalar sjuklön för den anställda under den andra veckan man är sjukskriven från jobbet. Men det har inte gjort att sjuktalen gått ner, enligt Ursula Berge.

– En sådan här lagstiftning är inte det effektivaste sättet att få ner sjuktalen. Det kan även innebära att arbetsgivarna tvekar att anställa personer med sjukdomshistorik. Det blir en negativ selektion som vi redan har problem med på arbetsmarknaden.

I stället föreslår Akademikerförbundet SSR att en partsgemensam organisation bildas, som hjälper långtidssjukskrivna inom kommun och landsting att ta sig tillbaka till arbetslivet. Den ska i första hand fokusera på personer som varit sjuka i minst 180 dagar, är färdigbehandlade och inte i en akut sjukdomsfas.

Tanken är att staten tar över ansvaret för den andra sjukveckan, som arbetsgivarna i dag betalar för. I stället sätter arbetsgivarna in motsvarande summa, cirka 600 miljoner kronor, till den nya partsgemensamma organisationen. Sedan ska det beloppet trappas ner utifrån hur framgångsrikt man får ner de långa sjukfallen. Därutöver behövs en grundplåt som skulle kunna komma från den partsgemensamma organisationen AFA Försäkring som enligt Ursula Berge är starkt överkapitaliserad.

– Det här kommer kosta pengar och arbetsgivarna måste ha incitament att gå med på detta. Vi föreslår därför att man tar bort kostnadsansvaret för den andra sjukveckan, vilket skulle motsvara vad en sjukomställningsorganisation skulle kosta, säger Ursula Berge.

Företrädare för arbetsgivarorganisationerna SKL och Svenskt Näringsliv har uttryckt kritik mot regeringens lagförslag, som de tror kan försvåra för långtidssjukskrivnas väg tillbaka till arbetsmarknaden.

– Vi delar regeringens oro över den ökande sjukfrånvaron. Men medfinansiering kommer inte att lösa detta. I stället är förbättrad samverkan mellan vården och arbetsgivarna, och ett utökat samarbete med Försäkringskassan rätt väg att gå, säger Helene Fritzon på SKL.

Hon tycker att det är bra att regeringen öppnat för möjligheten att parterna kan ge förslag till alternativa lösningar, men menar att det är en stor och komplex fråga som kräver längre tid än till augusti att lösa.

– Att förhastat göra lösningar som binder stora medel vore olyckligt. Jag kan inte kommentera Akademikerförbundet SSR:s förslag på djupet, men redan nu ser jag att det är ett mycket kostsamt förslag. Det är bra med en diskussion mellan parterna, men vi har fler motparter än Akademikerförbundet SSR så vi behöver tänka bredare, säger Helene Fritzon.

Även Ursula Berge menar att det är positivt att regeringen tar en aktiv roll i arbetet med att få ner sjuktalen, även om hon inte tror att lösningen är lagstiftning.

– Det är bra att Annika Strandhäll går ut och gör så här, för det händer alldeles för lite.

I dag presenterar Akademikerförbundet SSR modellen för Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Helene Fritzon på SKL.

Text: Adam Westin och Åsa Bolmstedt

Läs mer!

I Akademikerns senaste magasin i tema Lyft hittar du flera artiklar om hur fokus kan lyftas från drabbade individer till organisationerna:
Så hjälper hon chefer att få friska medarbetare
Tygla odjuret - så tar vi kontroll över den psykiska ohälsan

up 420
Kommentera inlägget på vår medlemssajt