Ny rapport: Så bör socialtjänsten förbättras

Sedd av 186

Akademikern. Den sociala barn- och ungdomsvården behöver förbättras på en rad punkter. Det konstaterar Cecilia Grefve, nationell samordnare, som nu lämnar över sin rapport till regeringen.

Senast ändrad 10:40, 22 Dec 2017
Foto: Mats Bäckelin/ Regeringskansliet.
Rapporten överlämnades till Åsa Regnér i fredags. Från vänster: Karin Kvist Kullberg, Pia Tham, Åsa Regnér, Cecilia Grefve och Inger Kyösti.

I fredags var det dags för Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, att lämna över sin slutrapport till regeringen. Här lämnade hon förslag på förändringar som behöver göras för att den sociala barn- och ungdomsvården ska bli bättre.

Sedan hon fick uppdraget för tre år sedan har 50 kommuner besökts och flera konferenser arrangerats där kommuner berättat om sina förbättringsarbeten. Cecilia Grefve har också haft dialog med bland annat forskare och fackliga företrädare.

I rapporten konstaterar Cecilia Grefve att situationen i sociala- barn och ungdomsvården går åt rätt håll. Hon ser en positiv utveckling och en personalflykt som börjar stabiliseras. Samtidigt konstaterar hon att barnets ställning i den sociala barn- och ungdomsvården måste stärkas. Det handlar bland annat om att socialsekreterarnas möjlighet att prata med barn och unga och deras familjer måste öka.

Rapporten visar att utredande socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården lägger elva procent av sin tid på administration. Nio procent på förflyttningar och 13 procent på direkt tid med barn och vuxna. Den största delen, 35 procent, läggs på indirekt tid. I den indirekta tiden ingår bland annat dokumentation, utredningsarbete, analyser och bedömningar.

Många av kommunerna har haft diskussioner kring hur de kan få bort den indirekta tiden. Ett sätt att göra det på är att minska tiden för dokumentation och administration. ”Delar av dessa arbetsuppgifter kan läggas på någon annan för att frigöra tid för den utredande socialsekreteraren”, skriver Cecilia Grefve.

Rapporten visar också att arbetsledarnas tid för ett närvarande ledarskap ofta saknas eftersom de har en stor mängd olika arbetsuppgifter som ingår i det dagliga arbetet.

Här är några av Cecilia Grefves förslag på en förbättrad social barn- och ungdomsvård:

  • Få bort mellanrummen 
    Cecilia Grefves huvudförslag är en reform som på lång sikt ska förändra den sociala barn- och ungdomsvården. Grefve vill att regeringen ska tillsätta en kommitté som ska titta på de mellanrum som finns mellan olika lagar och verksamheter och som gör att unga och familjer riskerar att hamna mellan stolarna.
     
  • Utvärdera BBIC
    De flesta kommuner använder sig av Barns behov i centrum, BBIC. Majoriteten tycker att BBIC säkerställer innehållet i en utredning men menar samtidigt att arbetssättet bidragit till allt för mycket dokumentation. Cecilia Grefve föreslår att en oberoende utredare bör göra en utvärdering av BBIC och att denne ska lämna förslag på hur barns delaktighet kan bli bättre.
     
  • Skapa motståndskraft mot avhopp
    Det behöver göras förbättringar för att socionomer ska stanna kvar inom de utredande delarna av sociala barn- och ungdomsvården. Här skriver Cecilia Grefve att tiden med barnet, den unge och familjerna är begränsade och att arbetstiden uppslukas av andra uppgifter. Det här måste förändras. ”Om socialsekreterare får mer tid till att skapa relationer med barn, unga och deras familjer skulle det gynna såväl dem som den enskilde socialarbetaren som därmed skulle få den meningsfullhet i arbetet som är ett sätt att skapa motståndskraft mot avhopp”, skriver Cecilia Grefve.
     
  • Minska arbetsbelastningen 
    Alla kommuner som varit med anser att arbetsbelastningen ökat väsentligt, speciellt under 2015. Det beror bland annat på ett ökat antal barn och ungdomar i Sverige. Också den ökade administrationen och ökade krav på dokumentation påverkar. För att lösa detta behövs det anställas fler socialsekreterare och chefer, men Cecilia Grefve konstaterar också att det kan vara tufft att genomföra eftersom kommunerna har haft mycket svårt att rekrytera socionomer till barn- och ungdomsvården. Ett annat sätt att få ner arbetsbelastningen kan i stället vara att omorganisera arbetet eller införa nya arbetssätt, något som exempelvis kan göras med ny teknik som diktering eller med att fler administratörer anställs.

Cecilia Grefve har lämnat tio förslag till regeringen under tiden hon haft uppdraget som nationell samordnare. Nio av tio förslag är beslutade av regeringen. Det tionde förslaget bereds inom socialdepartementet. Det handlar om att rättsläget är oklart när det gäller om socialnämnden får hålla anmälningar som inte leder till utredning. 

Här är några av förslagen:

  • Finansiering av stöd för användardriven innovation
    SKL har fått medel för att vidareutveckla arbetsformer som stödjer användardriven innovation. Det har bland annat resulterat i att flera kommuner infört nya arbetssätt för att barn och unga ska känna sig mer delaktiga i mötet med socialtjänsten. 
     
  • Tidiga och samordnande insatser
    Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra ett treårigt utvecklingsarbete som ska förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänster för att fler barn och unga ska få tidiga och samordnande insatser.
     
  • Utveckla det digitala stödet
    SKL har fått pengar för att stödja utvecklingen av digitala stöd inom sociala barn- och ungdomsvården. Ett dikteringssystem har testats, något som Akademikern skrivit om tidigare.

Text: Stina Loman, Akademikern.

Läs mer: 

Hallå där, Cecilia Grefve!
Cecilia Grefve: Många kommuner tar steg i rätt riktning
Regeringen vill satsa 750 miljoner på sociala barn- och ungdomsvården

Därför går det trögt med ny teknik i socialtjänsten

up 24