Mer fokus på kärnkraft

Sedd av 129

Akademikern. Efter år av mätande och kontrollerande ska tilliten till professionen återupprättas. Nu sätts kärnverksamheten i centrum.

Senast ändrad 13:11, 28 Jun 2017
Foto: Rasmus Meisler.

Manualer, detaljstyrning och timmar av dokumentation. När arbetet ständigt ska följas upp och utvärderas hamnar kärnverksamheten i skymundan. Åtskilliga akademiker i offentlig sektor vittnar om att de tvingas utföra sitt jobb på ett sätt som de inte tror på, att resultatet blir sämre och arbetsglädjen dör. 

Tilliten till medarbetarna är inte på topp i Sverige. Särskilt illa är det i den statliga sektorn och allra värst är det bland dem som arbetar med socialt arbete. Bara 56 procent av arbetsförmedlarna och behandlingsassistenterna känner tillit på arbetet, enligt en rapport från Statskontoret. I snitt känner 86 procent tillit och det är den privata sektorn som drar upp nivåerna.  

Efter år av kritik mot styrsystemen i offentlig sektor och särskilt mot det som kallas New public management vänder vinden: Nu ska tilliten återupprättas och de som är proffs på kärnverksamheten ska få vara just det. 

– Bland chefer möter jag en annan öppenhet och lyhördhet för att manualtänkandet har gått för långt. Men om jag tittar på organisationerna där människor jobbar tror jag inte att det är så stor skillnad ännu. Det är svaga tendenser, men det har börjat röra sig i huvudet på vissa ledare och politiker, säger Jonna Lappalainen, doktor i filosofi och föreståndare för Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. 

En politiker som reagerat är civilminister Ardalan Shekarabi (S) som förra sommaren lanserade en tillitsreform för att se över styrningen av offentlig sektor. Det ska bli mer tid för kärnverksamheten och behovet av kontroll ska balanseras med förtroende för medarbetarnas kompetens och erfarenhet, är målet. 

För landets myndigheter innebär det att Statskontoret har fått i uppdrag att bland annat identifiera tidstjuvar, se över hur administrationsbördan kan minska och hur medarbetarnas erfarenhet och kompetens kan tas tillvara bättre. De ska också analysera vilka krav som bör ställas på ledarskapet och hur regeringens styrning bör gå till. 

I den kommunala sektorn arbetar en delegation med att samla in och lära av lokala initiativ för att öka tilliten. Tolv av dem ska nu följas av forskare. Förutom att samla erfarenheter är målet också att skapa en teori kring hur verksamheter kan styras med tillit. 

Dessutom ska delegationen undersöka hur tillsynsmyndigheterna kan göra för att inte bara kontrollera utan också lära upp verksamheter de granskar. De ska också ge förslag på hur ersättningssystem kan utformas för att skapa kvalitet i verksamheterna.

Om ett år, i juni 2018, ska arbetet vara klart och slutsatserna rapporteras till civilministern.

Akademikerförbundet SSR har utsett tillit till ett prioriterat arbetsområde 2017. 

– Våra medlemmar upplever den bristande tilliten som ett arbetsmiljöproblem, så det finns ett starkt fackligt intresse att hitta nya sätt att leda och styra som vilar på medarbetarnas kompetens, säger Camilla Sköld, socialpolitisk chef. 

I höst kommer förbundet att ge ut en antologi med forskare som skriver om ämnet ur olika perspektiv. 

– Den kommer vi att använda som underlag för att utkristallisera vad vi behöver jobba med för att våra medlemmar ska få tillitsbaserad styrning. Tanken är att det ska omvandlas till konkret lokalfackligt arbete, säger Camilla Sköld.   

Ett land som tröttnade på mätandet och kontrollerandet redan tidigare var Danmark. 2013 bestämde regering, fack och arbetsgivarorganisationer att hela den offentliga sektorn skulle genomgå en ”tillidsreform”. Sju principer skulle förändra styrningen och man litade på att verksamheterna själva skulle hitta vägar att arbeta med dessa principer, med stöd av ett center för innovation.

– Principerna fick stor uppmärksamhet och reformer startade i flera kommuner, bland annat i Köpenhamn, säger Jacob Torfing, professor på Roskilde universitet. 

Men därutöver var det tunt med resultat, menar han. En orsak var att ingen fick ansvar för att driva reformen i praktiken, en annan att när principerna skulle praktiseras i verkligheten krockade några av dem med varandra.

– Men på några punkter har vi blivit klokare. Det handlar inte om att välja mellan kontroll och tillit, utan om att förstå vilket mätande som är förenligt med en stor tillit till medarbetarnas kompetens och motivation. Om vi har kontroll på budgeten, har låg sjukfrånvaro bland medarbetarna och nöjda brukare är det lättare att visa tillit till att professionen löser sina uppgifter utan att belasta dem med för många regler eller dokumentationskrav, säger Jacob Torfing. 

Men behöver man verkligen en regeringsreform och forskning om hur man gör för att lita på att professionen vet hur den ska utföra sitt jobb på bästa sätt? Är det så svårt? Ja och nej, menar Jonna Lappalainen på Södertörns högskola.

– Om man nu börjar göra om och ska förändra arbetsplatser och strukturer hoppas jag att man börjar med att fråga de yrkesverksamma, så att man inte kommer uppifrån och gör en analys. Sen är min erfarenhet att de flesta yrkespraktiker mår bra av att utmanas och ifrågasättas, men på ett respektfullt sätt. Det behövs en dynamisk relation mellan forskning, nya metoder och anställda för att verksamheten och medarbetarna ska utvecklas.  

Text: Åsa Bolmstedt, Akademikern

Ur magasinet Akademikern 3/2017. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf.

up 60