2 februari, 2016

Kommunala chefer ska täppa till kunskapslucka om ungas självmord

Det saknas kunskap om unga som begår självmord eftersom att långt ifrån alla söker hjälp för självmordstankar innan det sker. Nu lanseras ett stöd för att kommuner oftare ska analysera vad som lett fram till dödsfallet.

535432-catholic-cemetery

Foto: Mostphotos

– Vad som leder fram till ett självmord kan variera mycket bland unga personer, det kan vara mer överilat än bland vuxna. Om den processen vet man inte så mycket. Därför kan händelseanalyser ge kunskap, säger Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Under det senaste decenniet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år, skriver Folkhälsomyndigheten. Omkring 150 ungdomar tar sitt liv varje år, därutöver sker några självmord bland barn yngre än 15 år.

När en ung person tar livet av sig inom sjukvården måste det utredas enligt Lex Maria. Men i långt ifrån alla fall har ungdomarna sökt sig till hälso- och sjukvården för självmordstankar innan det sker, och därför har de flesta självmord förblivit outredda.

Underlaget som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nu lanserar vänder sig främst till personer i chefsbefattningar i kommunala verksamheter, som socialtjänsten och skolan, för att de oftare ska tillsätta händelseanalyser vid ungas självmord. Materialet ska även vägleda de som gör själva analysen. En mer handgriplig guide har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

En händelseanalys kan även ge viktiga svar till anhöriga om hur det värsta tänkbara kunde ske.

– Anhöriga måste få ihop en bild av händelsen som går att leva med resten av livet, säger Pirjo Stråte, SPES riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, i Folkhälsomyndighetens informationsfilm.

En svårighet är att nå ut med kunskapen som man kan få ut av en händelseanalys. En statlig offentlig utredning från 2010 föreslog utredningsplikt vid självmord inom socialtjänsten och andra kommunala verksamheter, men det blev till sist ingen lag. Integritetsfrågan gör det även svårt att sprida lärdomar av händelseanalyser över kommungränserna.

– Hur man får kunskapen att spridas är en utmaning. Det är en uppgift för cheferna eller den som initierar händelseanalysen att kunskapen sprids inom kommunen, säger Eija Airaksinen.

Text: Adam Westin

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024

Avtalsrörelsen på upploppet – ”Intensiva förhandlingar”

KOLLEKTIVAVTAL En knäckfråga är om det ska bli en central...
26 mars, 2024


Läs även

Maria lämnar socialtjänsten till följd av ohållbar s...

SOCIALT ARBETE Hög personalomsättning bland socialsekrete...
25 mars, 2024

Allt fler inom HR söker sig till nya jobb

HR De senaste tio åren har omsättningen bland...
21 mars, 2024

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024

Hög personalomsättning bland HR – ”Bekymmersam...

HR Personalomsättningen skenar bland HR-speci...
19 mars, 2024