14 juni, 2016

Hon hjälper flyktingar att hitta hem

När flyktingar strömmade till centralstationen startade Tina Morad Refugees welcome Stockholm. Nu tar de nästa steg: att hjälpa flyktingarna att bygga ett liv i Sverige.

aka_1603_reptm

This is the CAPTION for 55976

Alla väntar på att Tina Morad ska avsluta sitt telefonsamtal. Det är trångt. Refugees Welcome Stockholms byggbarack utanför Cityterminalen är full av volontärer, väskor och barnsaker. På en galge hänger de numera välkända rosa västarna. Utanför stressar människor förbi i vårsolen, på väg att avsluta arbetsdagen. Här inne sitter en man och väntar på besked om sina chanser att en dag kunna vara en av dem som har ett jobb och ett hem här i Sverige. Tina Morad lägger bort telefonen. 

– Så här är det, enligt Dublin-förordningen måste ni vänta 18 månader innan ni kan söka asyl i Sverige, förklarar hon på arabiska. 

Första gången mannen kom till Refugees Welcome Stockholms barack tillsammans med sin fru och ettåriga dotter var för några dagar sedan. Sedan dess har de sovit hemma hos en av organisationens volontärer men nu behöver de råd. Familjen flydde när mannens politiska aktivism började väcka myndigheternas uppmärksamhet i hemlandet. Han är livrädd för att återvända, men deras ärende är komplicerat. De har mellanlandat i ett annat EU-land där de inte vill söka asyl och i Sverige har de ingenstans att ta vägen. Så var ska de bo?
Och hur ska de försörja sig?

– Numera är det de mest komplicerade fallen som kommer till oss. De behöver juridisk hjälp, har problem på sitt boende eller har tappat bort anhöriga på vägen, berättar Tina Morad. 

Sedan gränserna stängts längre söderut och Sverige infört id-kontroller kommer det inte längre så många flyktingar till Stockholms centralstation. Situationen som var i höstas, då Refugees Welcome Stockholms tält höll öppet dygnet runt och sysselsatte runt 1 700 volontärer, är nu annorlunda. Precis som samhället i stort håller organisationen på att ställa om verksamheten och rikta in sig på nästa fas av flyktingarnas väg mot ett nytt liv: integrationen. 

– Vi kan inte bara prata integration på ytan. Vi vill att man går bortom integration och tittar mer på samhällsinkludering. Det är där roten till problemen ligger. Och då handlar det även om att integrera svenskar. Det behövs lika mycket, säger Tina Morad. 

I september förra året, när antalet människor som flydde till Sverige och kom till Stockholms centralstation ökade, hade Tina Morad just påbörjat sin masterutbildning i statsvetenskap. 

– När jag hörde om vad som pågick på Centralen blev det helt omöjligt att bara sitta och prata om det i föreläsningssalen. Jag pratar arabiska, kurdiska, förstår lite farsi och har jobbat i konfliktzoner i Mellanöstern och Nordafrika tidigare, så jag visste att jag skulle göra nytta, säger hon. 

På Stockholms centralstation möttes hon av kaos. Syndikalisterna, Vänsterpartiets ungdomsförbund och några religiösa samfund var på plats, men inga andra organisationer eller myndigheter. Däremot var det gott om privatpersoner som, liksom Tina Morad, kommit för att hjälpa till. 

– Det fanns ingen struktur och ingen visste vilka de andra var. Människorna som kom med tågen visste inte heller vilka vi var och var väldigt misstänksamma, berättar hon. 

Tina Morad och ett par personer till började strukturera upp verksamheten. De köpte in västar och snart spred sig ryktet söderut i Europa – folket i de rosa västarna kunde man få hjälp av. Inom bara några veckor hade de skapat en grupp som arbetade med transporter, en som organiserade boende och en som samordnade alla volontärer. Snart insåg de att de behövde en övergripande samordningsfunktion för att lättare kunna arbeta mot kommunen och andra myndigheter. De bildade en styrelse och registrerade en organisation, Refugees Welcome Stockholm. Tina Morad blev en av ledargestalterna. 

– I konfliktzoner är det självklart att man ska vara auktoritär och ge order. I Sverige är det normalt inte okej men i den här situationen fanns inte utrymme för jämlikhet. Någon behövde ta tag i det. Fast jag är lite överraskad att folk lyssnade, skrattar hon. 

Inom kort bytte de borden inne i ankomsthallen mot tält på parkeringen utanför. Verksamheten växte och fler och fler volontärer anslöt sig. De startade och drev under ett par månader ett akutboende i Sickla i Nacka kommun utanför Stockholm. 

– I ett sådant läge, med misär, sjukdom och med barn som är så utsatta och mår dåligt finns inte tid att tänka efter. Man tänker bara konkret: Vad behöver göras? Vi hade flera medicinskt akuta situationer där det handlade om liv och död, berättar Tina Morad.  

När kylan kom bytte de ut tälten mot baracken de har nu. Den bemannas mellan klockan 10 och 22 av två praktikanter via Arbetsförmedlingen, samt av volontärer. I hyllan finns en lista med namn på personer de kan ringa vid olika situationer. Som nu, då dottern i familjen som vill ha råd om hur de kan stanna i Sverige har fått feber. Hon behöver träffa en läkare och de ringer in en av volontärerna med bil och barnstol. Väggarna är tapetserade med informationslappar och på en står det att vård för flyktingbarn är gratis. Medan Tina Morad försöker hjälpa pappan att reda ut familjens möjligheter åker mamman och dottern i väg till sjukhuset. De får med sig praktikanten Haydar Mohamed som tolk. 

Sedan den första dagen då hon kom ner på Stockholms centralstation har Tina Morad jobbat extremt mycket och gratis precis som alla andra inom organisationen. Om Refugees Welcome Stockholm nu ska kunna skifta fokus och jobba mer med integration behöver de hitta nya former för arbetet och Tina Morads arbetsdagar innehåller allt från påverkansarbete på EU-nivå, möten med potentiella samarbetspartners och handgripligt arbete i baracken. 

De har redan Rosa stationer med språkkaféer på Birkagården och Dieselverkstan. Nästa utmaning är att starta ett eget boende, och ambitionerna är höga. Det ska vara ett mönsterboende som kan visa vägen för hur anläggningsboenden kan fungera.

Tanken är att fokusera på sysselsättning och arbetsetablering för nyanlända från första dagen. Det ska vara lätt för sponsorer, föreningar och näringsliv att ge, men inte bara pengar. De måste hjälpa till att skapa en meningsfull vardag för att motarbeta apati och depressioner och skapa snabbspår in i näringslivet. 

– På boendet ska det finnas terapeutisk hjälp, samhällsinformation, fritidsaktiviteter, möjlighet att starta egen verksamhet och kontakter med universitet och arbetsgivare, säger Tina Morad. 

Men än är det många hinder kvar innan de kan starta. På det kontorshotell där Refugees Welcome Stockholm håller till tar Tina Morad emot Kjell Jonasson och Ayda Moayedzadeh som är stiftskonsulenter och arbetar med flyktingfrågor inom Svenska kyrkan i Stockholm. Hon berättar snabbt om vad de vill göra och vilka problem de har. 

De har redan flera tunga samarbetspartners ombord. Cambridge University och Karolinska institutet vill arbeta med psykologiskt stöd, Handelshögskolan i Stockholm är intresserade av att fånga upp akademiker och ett stort sportföretag vill sponsra med fritidskläder och ordna idrottsaktiviteter för kvinnor och barn. Tina Morad fortsätter att rada upp företag som vill vara med och bidra på olika sätt medan de två representanterna från Svenska kyrkan sitter och nickar och ser rätt imponerade ut.

– Alla jag pratar med är otroligt positiva men så fort jag tar upp att vi behöver en lokal för att starta vårt boende så är det stopp. Jag har finkammat hela stan, berättar Tina Morad. 

Ayda Moayedzadeh, som även hon stod åtta timmar om dagen på Stockholms centralstation i höstas, kanske har en lösning:

– Vi har lokaler, ekonomiska medel och personal och volontärer som vill göra något. Vårt problem är att vi inte har tillräckliga kontakter med dem som kommit hit. Ni kanske kan öppna ett center hos någon av våra församlingar och testa era idéer, föreslår hon.

– Kan ni tänka er att gå in långsiktigt, på kanske tre år, och stå bakom ett boende? undrar Tina Morad. 

De pratar vidare om olika möjligheter, och idéer om hur integrationen ska fungera bättre saknas inte. 

– Jag vill se Sverige som en expatmiljö, där det enda som är intressant är vilken kompetens, utbildning och erfarenhet folk har, och vad de kan bidra med. Då får man inte den här polariseringen och hudfärg och bakgrund blir irrelevant, säger Tina Morad. 

När en dryg timme gått kommer de fram till att de ska ses igen. När Tina Morad visat besökarna ut frågar jag hur det gått med familjen vi träffade i baracken, första gången vi sågs. Tina Morad skakar på huvudet. Eftersom de inte sökt asyl i Sverige kostade flickans läkarbesök över 3 000 kronor. Räkningen fick de skicka till Refugees Welcome Stockholm som också ordnat ett boende åt dem, i väntan på att de ska komma fram till vad de ska göra. Som det ser ut nu så är deras chans att få bygga ett nytt liv i Sverige rätt små. 

– Mannen är livrädd att åka tillbaka men det är svårt. De kommer från fel land. Men vi ska göra vad vi kan.

Text: Annika Larsson Sjöberg

Ur magasinet Akademikern nummer 3/2016. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf på Akademikern.se

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Avtalsrörelsen på upploppet – ”Intensiva förhandlingar”

KOLLEKTIVAVTAL En knäckfråga är om det ska bli en central...
26 mars, 2024

Maria lämnar socialtjänsten till följd av ohållbar s...

SOCIALT ARBETE Hög personalomsättning bland socialsekrete...
25 mars, 2024

Allt fler inom HR söker sig till nya jobb

HR De senaste tio åren har omsättningen bland...
21 mars, 2024

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024