Hälsa för alla? Slumpen avgör jobbets satsningar

Sedd av 218

HR. Alla HR-chefer vill satsa på hälsofrämjande åtgärder som fungerar. Ändå avgör ofta slumpen vilka insatser de lägger pengar på.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016
Foto: Mostphotos.

I en ny studie har Malin Lohela Karlsson på Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet tillsammans med sina kollegor undersökt vad som påverkar arbetsgivares beslut om att köpa in hälsofrämjande insatser. 20 personer med ansvar för att fatta beslut om inköp av hälsoåtgärder har intervjuats, främst HR-chefer.

Det visade sig att kunskaperna varierar en hel del – både när det gäller konsekvenser av ohälsa på jobbet och vilka insatser som ger resultat.

– Alla säger att de vill ha effektiva åtgärder som är väl utvärderade och fungerar, men sedan landar det ändå inte så, säger Malin Lohela Karlsson.

I stället är det ofta tillfälligheter som leder till att en viss insats köps in. Deltagarna i studien beskrev det som ganska vanligt att bestämma sig för att köpa en hälsoinsats efter att en säljare hört av sig. De litade på att säljaren hade rätt kompetens.

– De som fattar beslut på det här sättet saknar ofta kunskap. De vet inte vad de ska fråga eller ställa för krav. Hur ska de då veta vad som är bra eller dåligt?

Utöver kunskapsbristen kan tidspress och frånvaro av långsiktiga strategier vara orsaker till de slumpmässiga satsningarna, tror Malin Lohela Karlsson. Det kan saknas en plan för vad arbetsplatsen behöver arbeta med på längre sikt och en klar bild av vilka problem som behöver åtgärdas.

Effekterna av fel sorts hälsoinsatser blir inte enbart hälsomässiga utan även rent ekonomiska.

– Människor som mår bättre presterar bättre. Så det finns absolut en ekonomisk vinst att göra här. En insats som når tio personer men skulle behöva nå 70 är inte det bästa och mest kostnadseffektiva alternativet.

Ofta behövs både organisatoriska och individuella insatser för att komma åt hälsoproblem, enligt Malin Lohela Karlsson. Deltagarna i studien hade stort fokus på individuella insatser. Ett exempel är friskvårdsbidrag.

– Men det används främst av personer som redan utgör de friskaste tio-femton procenten på arbetsplatsen. Utöver det lägger man mycket pengar på rehabilitering av personerna som befinner sig i den andra änden av skalan och redan har drabbats av ohälsa. Hade mer pengar lagts på mittengruppen vore mycket vunnet.

Vad kan göras åt de slumpmässiga valen av hälsofrämjande insatser?

– Mer kunskap och kompetensutveckling. Även nätverk för att få diskutera med mer erfarna personer kan vara bra. Men det viktigaste är ju att ta reda på vad det finns för behov och utgå från det.

Text: Emmeli Nilsson

Läs mer: Så får HR hjälp att bli bättre på hälsosatsningar

up 421
Kommentera inlägget på vår medlemssajt