Dystert resultat av Arbetsmiljöverkets inspektioner av socialtjänsten

Sedd av 1800

Socialt arbete. Tung arbetsbelastning, orimliga krav och folk som flyr branschen. Nu sammanfattar Arbetsmiljöverket sina inspektioner av kommunerna. Resultatet visar att det finns mycket att jobba med inom arbetsmiljö.

Senast ändrad 09:58, 23 Okt 2017
Foto: Carina Karlsson.
Vid ett seminarium under Socionomdagarna presenterade Sara Strandberg, biträdande tillsynsdirektör, och Eva Karsten, projektledare och arbetsmiljöinspektör, resultatet av Arbetsmiljöverkets tillsyn.

Arbetsmiljöverket har sedan 2015, på uppdrag av regeringen, inspekterat socialsekreterarnas arbetsmiljö. Eva Karsten, projektledare och arbetsmiljöinspektör, har tillsammans med sina kollegor besökt 170 socialkontor i 150 kommuner. Nu har tillsynen avslutats och under onsdagen delade Eva Karsten med sig av resultatet vid ett seminarium på Socionomdagarna.

– Vi kan konstatera att socialsekreterarna har en tuff bransch med hög arbetsbelastning och många ärenden. Det finns uppenbara svårigheter att hantera balansen mellan krav och resurser, vilket påverkar arbetsmiljön negativt, säger hon.

Tillsynen bekräftar att många kommuner har problem med att behålla personal på grund av hög arbetsbelastning. I stället för att försöka behålla personal och jobba med arbetsmiljö så tvingas man lägga mycket fokus på att rekrytera nya.

Dessutom är introduktionen av nya socialsekreterare bristfällig vid de flesta kommuner. Även om vissa förvaltningar försökt att följa rutiner så brister det. I verkligheten får relativt nya socialsekreterare, som slängts in i jobbet och inte själva fått en vettig startsträcka, introducera den som är helt nyexaminerad.

Det leder till en flykt från arbetsplatsen eftersom man redan har en hög arbetsmängd, personalen mäktar man inte med att också introducera nya, säger Eva Karsten som vill se bättre balans mellan krav och resurser.

– Annars finns det en risk att vågskålen med krav tippar över vilket leder till ohälsa och att personalen inte vill jobba kvar.

Tillsynen visar också att det sker en flykt bland första linjens chefer inom socialtjänsten. Allt fler slutar och omsättningen på chefer är hög. Orsaken är att många tvingas ta sig an flera roller, förutom sina ordinarie arbetsuppgifter måste man kliva in och hantera ärenden.

– De har en alldeles för besvärlig roll där de tvingas trolla med knäna och försöka vara lojal både uppåt och nedåt. Det skapar stora problem eftersom man som chef redan har knappa resurser.

Det varierar också mycket mellan kommunerna hur många medarbetare chefen har under sig. Men här syns en positiv tendens.

– Många socialförvaltningar har sett över sin organisation och allt fler chefer har fått färre medarbetare. Det har tillsatts fler chefer på fler nivåer, säger Eva Karsten.

Malmö kommun lyfts fram som ett positivt exempel. Här har första linjens chefer drygt 14-15 medarbetare. I andra kommuner kan antalet ligga på 30-40 medarbetare.

Man har även sett att det finns stora problem med hot och våld ute på arbetsplatserna. Socialsekreterare drar sig för att rapportera om händelserna av rädsla för att göra sina egna tillkortakommanden synliga.

– Många tenderar också att försvara ett hotfullt beteende med att klienten var i affekt för att man lämnat ett jobbigt beslut. Men personalen måste förstå att det inte är acceptabelt att bli utsatt för det här i jobbet och vi anser att arbetsgivarna måste ändra sina rutiner. De måste prata mer om risker och få in riskbedömning på ett mer aktivt sätt i arbetet.

Vid tillsynen har man också sett att flera socialsekreterare upplever att deras lokaler är dåliga. Många sitter i öppna kontorslandskap, något som bland annat Lunds socialtjänst berättat om i SVT Nyheter. Där hälften av socialsekreterarna övervägt att säga upp sig och byta jobb bland annat på grund av hög arbetsbelastning. 

– Det finns en trend där det blir allt vanligare med öppna kontorslandskap, och det fungerar säkert bra i flera yrken, men frågan är om det är optimalt för socialsekreterare, säger Eva Karsten.

Men i tillsynen finns också flera goda exempel. I bland annat Mora kommun har man lyckats vända kaoset och Östersunds kommun jobbar mycket med arbetstidsförkortning vilket varit positivt för arbetsmiljön.

Resultatet från Arbetsmiljöverkets tillsyn kommer nu att sammanställas i en rapport som ska lämnas till regeringen under våren 2018. Rapporten skrivs utifrån fyra mål som Arbetsmiljöverket jobbat med: 1) Det ska finnas en balans mellan krav och resurser när det gäller arbetsbelastning 2) Det ska finnas rutiner för att jobba med god arbetsmiljö 3) Riskerna för hot och trakasserier ska minska 4) Chefer och arbetsledare ska ha en ökad kunskap om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Av: Stina Loman, Akademikern.

Läs mer: 

Akademikerförbundet SSR:s filmer om hot och våld

Stressen bland chefer ökar

Socialsekreterare toppar listan över sjukskrivna

Hon pressar arbetsgivarna att skapa rimlig arbetsbörda

Malmö tar hjälp av forskare för att lyfta arbetsmiljön

up 60