De hjälper nyanlända må bättre

Sedd av 496

Psykisk hälsa. Trauma, depression och isolering påverkar asylsökandes psykiska hälsa och deras chanser att komma in i samhället. Det vill hälsokommunikatören Mohammad Elsharafi ändra på.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016
1 av 4
2 av 4
Mohammad Elsharafi och Khaled Ezeddin i soffan på Transkulturellt centrum i Stockholm.
3 av 4
Khaled Ezeddin.
4 av 4
Mohammad Elsharafi.

För ett drygt år sedan trängdes Khaled Ezeddin med 250 andra flyktingar på en överfull båt, osäker på om han skulle överleva resan över Medelhavet. Båten var precis på väg att sjunka när ett italienskt fartyg fick syn på de nödställda. När Khaled Ezeddin kom till Sverige byttes en sorts oro och stress istället ut mot en annan: Här har hela hans liv satts på vänt och utan ett jobb kan han inte hjälpa familjen hemma i Syrien.

– Personerna som kommer från Syrien har förlorat allting. De har tappat hoppet och måste börja om från början. Men det är svårt för det svenska samhället är så isolerat, säger han.

Khaled Ezeddins situation, hur svår den än är, är på inget sätt unik. Många flyktingar från Syrien, Afghanistan eller andra krigs- och oroshärdar bär på allvarliga trauman. Och den allt längre asylprocessen med månad efter månad på asylboenden för ofta med sig både isolering och depression. I värsta fall kan den psykiska ohälsan göra det ännu svårare att ta sig in i samhället och skaffa jobb när man väl fått sitt uppehållstillstånd.

Ledtrådar till ohälsa

Men att söka hjälp för psykiska besvär är ofta tabubelagt och för en nyanländ är det dessutom svårt att veta hur hälso- och sjukvården i Sverige fungerar. Det är där som hälsokommunikatörerna på Transkulturellt centrum i Stockholm kommer in. Varje vecka träffar de personer som nyligen fått uppehållstillstånd för att prata om folkhälsa, sjukvård och psykisk ohälsa.

– Många nyanlända uppvisar somatiska problem som koncentrationssvårigheter och trötthet. Det kan vara ledtråd till gömd psykisk ohälsa eller PTSD. Vi som hälsokommunikatörer pratar om hälsa, motiverar dem att söka hjälp när de behöver, och förklarar vart de kan vända sig, säger Mohammad Elsharafi, som jobbat som hälsokommunikatör på Transkulturellt centrum i omkring ett år.

Samhällsorienteringen hålls på bland annat arabiska, dari, farsi, tigrinja, somaliska och lätt svenska. Programmet är anpassat efter varje grupps behov. Det kan handla om hur man kan boka en tid hos sjukvården när man inte kan svenska, vad en cellprovstagning är, eller vikten av hälsosam mat och fysisk aktivitet. Men också hur man kan hantera stress och stötta familjemedlemmar och vänner som mår dåligt.

Mohamad Elsharafi kommer ursprungligen från Palestina men har läst medicin i Syrien. Både den medicinska och den kulturella kunskapen kommer väl till pass. I Mellanöstern, berättar han, är det få som vågar sätta sin tillit till psykiatrin. Stigmat det innebär kan få effekter inte bara för den hjälpsökande – som kan få svårt att hitta ett bra jobb eller en partner – utan för hela familjen. På Transkulturellt centrum pratar man om vad psykisk ohälsa är för att bli av med stigmat och hjälpa fler personer till rätt hjälp.

Viktigt ta sig tid

Som kurator eller psykoterapeut som möter dessa personer är det viktigt att vara medveten om kulturella skillnader i hur folk ser på både psykosocialt arbete och sina egna trauman, understryker Mohammad Elshafari.

– Man vara väldigt tålmodig och ta sig tid att skapa tillit. För många har det varit svårt att söka hjälp för psykisk ohälsa och det kan ta tid innan man börjar prata om sina trauman, säger han.

Hälsokommunikatörerna fyller en viktig funktion för nyanlända, menar Mohammad Elsharafi. Men inte alla kommuner erbjuder denna typ av hjälp och tjänsten skulle behöva utvecklas.

– Det behövs bättre kännedom om hälsokommunikatörer och den roll vi spelar. Vi skulle vilja se ett ökat samarbete med Migrationsverket, vårdcentraler och sjukhus. Och vi behöver informationsmaterial på olika språk, så folk har möjlighet att kolla upp saker hemma, säger Mohammad Elsharafi.

Mer lättillgänglig information på nätet eller i broschyrformat skulle dessutom kunna nå personer i kommuner utan hälsokommunikatörer eller som fortfarande väntar på sitt uppehållstillstånd. Att få ut information i ett tidigare skede skulle kunna göra stor skillnad för många, tror Mohammad Elsharafi.

Vill träna svenska

Men det finns andra sätt att hjälpa nyanlända må bättre. Att lära sig språket fungerar ofta stabiliserande, menar Mohammad Elsharafi. Det ger en större känsla av trygghet och kontroll. Khaled Ezeddin håller med och efterlyser mer engagemang från privatpersoner för att nyanlända ska ha någon att träna svenska med.

– Hela samhället har ett ansvar. Det kan vara att hjälpa nyanlända lära sig språket eller att arbetsgivare ger oss en chans att jobba. Vi vill ha en möjlighet att delta i samhället, säger Khaled Ezeddin.

Text: Ylva Mossing

up 366
Kommentera inlägget på vår medlemssajt